Love, Hate, Fear - Kapitel 2

Jag klev av bussen och började gå in mot skolan.
”Hej girl!” hör jag bakom mig och jag spinner snabbt runt. Där stod Sarah.
”Ahhh” får jag ur mig och springer snabbt fram till henne och ger henne en lång kram. Hon hade varit hos hennes pappa i USA hela sommaren så henne hade jag inte sett på tre månader. ”Du måste berätta allt!” sa jag när vi började gå in mot skolan igen. Hon började berätta men snart vart vi avbrutna.
”Ey, brudar!” vi vände oss om och där kom Fabian med sitt vanliga flin på läpparna. Vi stannade och väntade ikapp honom. När han kom fram till oss gav han mig en lång kram. I kramen passade han på att pussa mig några gånger i nacken och klämma mig hårt på rumpan. Jag drog mig ifrån kramen och suckade trött åt honom. Han flinade och gick vidare till Sarah för att krama henne. När han även hade varit lite för närgången på henne med fortsatte vi in i skolan. Där fick vi dela på oss. Jag och Sarah fortsatte gå rakt fram medans Fabian gick en trappa upp. Efter någon minut stannade även Sarah vid sitt skåp.
”Vi hörs sen” sa hon och gav mig en snabb puss på kinden innan jag fortsatte mot mitt skåp. Jag kände allas blickar på mig och jag måste säga att jag njöt av uppmärksamheten. Huvudet höll jag högt medans jag gick och vickade på höfterna lite extra i mina kanske lite för korta jeans shorts. Linnet som jag hade på mig var kanske lite för urringar det med och fick många blickar på sig men jag låtsades inte som jag märkte det och fortsatte igenom korridoren. När jag kom fram till mitt skåp slog jag snabbt in rätt kod och öppnade det. Där slängde jag in min väska innan jag stängde igen. Precis när jag skulle vända mig om märkte jag hur två armar sattes på varsin sida av min kropp. Bara på parfymen visste jag vem det var. Jag suckade tyst och vände mig om vilket resulterade till att jag nu stod ynka 3 centimeter från Felix ansikte. Han log ett riktigt Felix leende och hans huvud kom närmare mitt. Precis innan hans läppar hann nudda mina tryckte jag bort honom och började gå mot Aulan där alla skulle samlas.
”Vad är det?” undrade han och joggade upp vid min sida.
”Ingenting” svarade jag för jag orkade verkligen inte ta denna diskussionen nu.
”Vadå ingenting?” undrade han och det hördes på hans röst att han var sur.
”Vi tar det sen” sa jag bara och fortsatte gå. Han stannade framför mig vilket gjorde att jag gick rätt in i honom.
”Men vad har jag gjort?” undrade han förvånat.
”Ingenting” svarade jag och gick förbi honom.
”Va? Och varför har du så bråttom?” undrade han och joggade ikapp mig igen.
”För vi börjar nu” sa jag efter att ha slängt en snabb blick på klockan. Den var prick. Han gav ifrån sig ett högt oäkta skratt innan han stannade.
”Och sen när har du börjat bry dig om att inte komma försent?” det var sant. I vanliga fall brukar jag komma mellan 10 och 20 minuter försent varje dag och vissa lektioner till och med dagar ibland kom jag inte alls i fall att jag hade något bättre för mig. Jag suckade och stannade upp jag med. Jag var nog skyldig honom en förklaring i alla fall. Jag vände mig om och gick fram till honom. Innan jag hann öppna munnen gjorde han det.
”Vad har jag gjort? Allt var ju bra igår…” sa han och tittade ner. Ifall att det hade varit någon annan här hade han bara skrattade och sagt att han inte brydde sig men jag hade nu under sommaren fått lära känna den riktiga Felix.
”Hallå?” han viftade med händerna framför mitt ansikte och jag ryckte till. Han hade rätt. Igår hade det varit perfekt. Vi hade badat i min pool som sedan hade lett till massa kyssande som sedan hade lett till lite annat. Men så här har jag gjort varje sommar. Får en sommarförälskelse som jag sedan lämnar när skolan börjar igen. Sedan binder jag mig inte till någon för ens sommaren efter.
”Det är slut Felix” sa jag bara rätt på sak och såg hur förvånad han blev. Innan han hann öppna munnen för att fråga varför hade jag redan vänt på klacken och börjat gå mot Aulan.
Meeeeeeeeeer! Den är superbra, så fortsätt!
meer=) superbra!=)
Jätte bra!:)